Om du känner min dotter, eller någon annan person, som har AST1-diagnos så kanske du skulle kunna….
- Läsa på vad just denna diagnos(er) t ex AST1 innebär rent medicinskt, information finns på nätet
- Ta reda på vad AST1 särskilt innebär för just denna personen genom att prata med de som har mest erfarenhet, t ex föräldrarna
- Undvika ”ableism” – att tro att alla människor kan (eng. able) om vi bara ställer bra krav och ger uppmuntran. Tonåringar med AST1-diagnos känner ofta till sina begränsningar
- Låta oss föräldrar och andra ännu mer specialutbildade träna personens förmågor och göra anpassningar i samråd med personen i fråga. Tonåringar med AST1-diagnos eller vi föräldrar säger till om och när vi behöver konkret hjälp! Men kom gärna med förslag.
- Ge tonåringar med AST1 lite extra tid, utrymme och förståelse: AST1 är varken en sjukdom eller dödsdom, det är helt enkelt ett tillstånd som kräver nya förmågor och anpassningar
Om du istället vill ge indirekt stöd:
- Ge bidrag eller bli medlem i Autism och Aspergersförbundet
- Ge bidrag eller bli medlem i Riksförbunden Attention som arbetar med NPF
- Ge bidrag till eller bli medlem i MIND – för psykisk hälsa
- Ge bidrag till hjärnforskningen kring t ex autism, Hjärnfonden
(under 3. Betalsätt kan du välja den diagnos du vill ge ditt stöd till, välj gärna Autismspektumtillstånd)
Som i alla relationer med alla människor, med eller utan diagnos så kan du främja ”de sköna naturliga kemikalierna”:
